Nu var de dags igen. Behöver skriva av mig lite igen, mycket som hänt de senaste som jag mått skit för rent ut sagt, fallit tillbaks till där jag var för ett par månader sedan. Försöker se det positiva i det mesta, och har gjort det länge nu men nu har det gått för långt. Ett av mina nyårslöften var att inte ta mer skit, vilket jag tyvärr redan misslyckats med. Har fått höra både de ena och de andra de senaste och jag rent ut sagt spyr på hela situationen, att någon som just nu betyder så mycket utsätter mig för de. Jag känner själv att jag redan har svikit någon av mina vänner som jag också hade som nyårslöfte, att ta hand om mina vänner som dom tar hand om mig, misslyckats grovt där med. Vad skall de bli av mig egentligen? Från och med idag är det slut på detta. Jag vill aldrig någon illa men just nu känns det mesta pannkaka, helt jäkla upp och ner. 

 

Jag får tillbaks tankar som jag inte vill ha, att sakna någon är inte roligt. Men just nu känns det bra ensamt. Är trött på att höra diverse saker, att jag är dålig, ful och fet. Uppmuntrande ord va? Verkligen inte. Jag är trött på att bli överkörd. Hade jag fått bestämma så hade jag tagit min familj och flyttat till en annan stad, eller utomlands. Men då kommer vi till det jag är bäst på, mata ner all skit i min ryggsäck tills den blir så tung att den exploderar och allting kommer upp igen. Jag vet inte vad jag vill, vad jag vill jobba med, vill jag fortsätta med det jag gör nu, inte jobbmässigt sagt då utan allt runt omkring... Så mycket tankar, hade jag fått bestämma så hade jag tagit tillbaks mitt liv efter studenten. Då var jag lycklig, ingen skola och inga bekymmer, inte vad jag kommer ihåg iaf. Finns ju alltid någon liten sak man stör sig på tyvärr. 

 

Mer behöver jag inte dela med mig utav. Dags att sova, jobb väntas imorgon. På kvällen skall jag gräva ner mig i sängen tillsammans med en film och strunta i resten.