Finns ingenting värre än tankarna som kommer upp på kvällarna. Nog för att det kan vara bra tankar ibland och att man känner att man kan somna gott. Idag är ingen sådan dag. Vet fortfarande inte varför dessa tankar kommer tillbaks emellanåt. Från att ha gått till att veta hur resten av sitt liv skall se ut till att inte ha någon som helst aning på bara några månader är tufft. Året som gått var en tuff tid, det vet ju alla, jag hade ingen ork med något och var ganska olycklig. Men jag kände mig på något sätt trygg, att få vara trygg är otroligt viktigt och just nu står jag helt själv. Jag har förlorat och jag har vunnit flera gånger, den största vinsten är att jag har fått tillbaks mina vänner, den största förlusten är tryggheten. Vet inte riktigt vad jag vill komma med detta. Ingen aning faktiskt. Kollade precis på en film som handlade lite om förlust och vinst. Kanske därför detta kommer upp nu igen. Saken är den att man ska vara rädd om de man har, och inte behandla varann som skit. Antagligen det jag vill komma fram till, man vet aldrig när någon kommer bli sårad, eller redan är det kanske, och man skall passa sig för vad som sägs innan man förlorar varann förevigt.