Längesedan man skrev här, läste igenom väldigt gamla blogginlägg och tänkte att det kanske var dags nu igen. För en gångs skull i alla fall kanske. Är bara otroligt tacksam för alla fina vänner jag har. Dags att försöka stå på egna ben, vill inte gå någon på nerverna. Det är det sista jag vill just nu, mycket tankar som snurrar till det för mig nu igen. Men det är nu jag måste lösa det själv, vet varken ut eller in, tillbaks på ruta 1, men denna gång med andra problem. Jag har haft en fantastiskt helg åtminstone. Imorgon är det innebandy som står på schemat, men denna söndag är de bara en match tyvärr. Så får se vad jag hittar på efteråt. 

 

Vet att jag är dålig på att berätta för er hur mycket ni betyder för mig, men jag säger det här, har alltid varit bättre på att skriva än att säga, måste bli ändring på det.